:)

Jippie! Jag ska få klipp & sling i examenspresent av min far och L-L :). Happy! Vi har bokat behandlingar samtidigt, kommer bli asbra. Måste bara försöka få slippa jouren i några timmar då men det borde inte vara några problem, hoppas jag.. :S

it´s rollin´

Livet rullar på i sin vanliga lunk. Inte så mycket spännande att rapportera faktiskt. Höjdpunkten igår var när jag var på HM och blev tvungen att hjälpa en tant som var hälften så lång som mig (?!) att ta ner en tröja. När jag hade gjort det fick jag en godis, söt tant! Idag är tanken att jag ska träna så det blir långdag på jobbet. Förmodligen kommer jag inte kunna gå på flera dagar eftersom jag inte minns sist jag tränade. I helgen är det tydligen cityfestivalen, vilket jag totalt missat tills jag höll på att gå rakt in i en karusell här utanför jobbet. Men det spelar ingen roll att jag missat det för jag kommer fömodligen inte sätta min fot där ändå. På lördag är det 30-års fest för Js kompis och på söndag är det Nevadas 1-års kalas, så det finnas att göra. Mitt största problem är att jag är fattig.. Till 25/7 har jag 3000:- att leva på.. Jävligt skoj! Eller inte med tanke på 1 barnkalas, 2 30-års kalas och 1 dop att styra presenter till. Dessutom måste väl jag och min karl äta också...! Ovan på detta har jag inga kläder att sätta på mig till något av dessa event så jag skulle verkligen behöva styra upp något men det går bara inte ihop med min budget, så det blir som vanligt nån gammal trasa som skulle ha behövt slängas för 2 år sen :P.

Karln hemma & wunderbar midsommar

Happy happy! J är äntligen hemma, som jag har saknat honom! Så nu känns allting väldigt mycket bättre :). Förutom detta väder då förstås.. Men midsommar spenderades på ett lovely sätt nere i Halmstad med goaste vännerna. Det var himla skoj trots att vädret inte var toppen. Det blev en 2-dagars och det känns idag. Jag har ont i hela kroppen och blåmärken från top till tå = bra fest! Idag löste det även sig med att skjutsa mormor för morfar är hemma igen så han kunde styra upp det. Så nu behöver jag inte stressa över dagens deadline.. Eller iaf inte så mycket. Just nu är jag mest frustrerad över att jag inte får någon återkoppling på massa grejer vilket gör att jag inte kan göra klart vissa saker. Men men.. man kan ju inte få allt här i livet :).

imorgon kommer han hem :D

Imorgon är det torsdag och då kommer J hem, nu är det nära och jisses va jag längtar! Idag är det en massa saker som måste fixas inför imorgon, det primära är dock att packa bilen. Jag har insett att det här med att packa bilen själv är mindre kul så jag funderar på att leja ut det till nån stackare, frågan är bara vem?! Jag ska ju hämta J på flygplatsen så åker vi direkt mot Halmstad, jag skulle kunna gissa på att vi är på plats runt 19 på kvällen. Det är jag som ska köra så det är plattan i mattan som gäller. Ska bli så oerhört kul att träffa min Annica! Och hennes goa sambo med så klart :).

På jobbet rullar det på för det mesta. Just nu sitter jag mest och väntar på återkoppling så jag kan jobba på.. Men det går trögt.. Problemet är att jag har en deadline som ligger på måndag samtidigt som jag måste skjutsa min mormor både till läkaren i Sura och till kärlkirurgen i Västerås.. Kommer att bli spännande hur jag ska lyckas med den logistiken! Det hade varit snäppet lättare om min mormor inte hade haft sånna problem med att gå.. Ja ja det får lov att lösa sig helt enkelt, om jag så ska vända mig ut och in. Hade jag lyckats få in alla uppgifter senast imorgon så hade jag kunnat styra upp det mesta under helgen men jag känner på mig redan nu att jag kommer att stressa ihjäl mig på måndag. Ytterligare ett problem är att jag har en pilot som ska köras strax och jag har ingen aning om hur den ska köras. Risken att jag kommer att ha ett ansvar som jag själv anser att jag inte har kompetens till.. Hursom så verkar det droppa in ett och annat mail nu som behöver min uppmärksamhet, hej!

saknad

Just nu saaaaaknar jag min karl jätte mycket! Sen att han för tillfället är aningens kass på att höra av sig är en annan femma. Men och andra sidan så sover han förmodligen i denna sekund och för övrigt så gör de väl en massa roliga saker (läs dricker massa öl) så han helt enkelt inte har tid/glömmer att höra av sig. Men nu är det "bara" 3 nätter kvar och det överlever jag alldeles säkert :). Nu har jag verkligen inte tid med detta så sayonara till nästa gång!

trist att köra solokvist

Just idag är det enormt tråkigt att vara själv, hade ju velat ha obligatoriskt söndagsmys men det är inte riktigt samma sak när man är ensam :). Annars händer det inte mycket.. Jag stressar lite över jobbet men det gäller främst sådana saker som är utom min kontroll. Sen har jag försökt publicera min uppsats men det funkade inte, jag kommer inte ens till inloggningssidan..! Enormt frustrerande eftersom jag känner att jag vill vara klar med allt nu. Men förhoppningsvis kan jag fixa det imorgon.. Visst ja! Fick ju värsta examenspresenten av bästa svärföräldrarna. Jag fick en glassmaskin och pengar :). Måste säga att de skämmer bort mig alldeles för mycket, eller oss rättare sagt. Oavsett så ställer de alltid upp och försöker se till så att vi har det bra.

Min morfar har förresten fått komma hem på permis över helgen. Jag har inte pratat med honom men jag antar att både han och mormor tycker att det är bra. Läkarna tror även att de har hittat felet men de måste göra några extratester för att vara helt säkra. Skulle vara skönt att få det konstaterat så de kan göra något åt saken. I fredags var jag hem till Elli och kollade på fotboll med några av hennes vänner, vi hade kul trots att luften gick ur oss när Sverige förlorade. Vi drog ner på stan och tog några öl på Pitchers. Där träffade vi på några av mina goaste grabbar som jag inte sett på år och dar. En bra kväll som resulterade i att jag inte var hemma förrän 3 på morgonen. Jag måste ha varit väldigt trött efter både den natten och en jobbig vecka för jag sov ända till 3 på eftermiddagen :S. Gött var det! Sen degade jag bara och glodde på film. Idag har jag styrt upp min uppsats, hälsat på ett kaosartat familjen Lundin/Olsson och så klart handlat. Nu är planen att jag ska glo på fotboll och ev hinna med nån film innan det är dax att krama kudden. Hej på er!

gräsänka

Idag blir jag gräsänka en vecka. Känns faktiskt okej även om jag kommer sakna honom gaaaalet mycket. Fast mest att sova bredvid honom för så mycket ses vi ju inte i veckorna. Men det går fort till torsdag! Och då ska jag hämta honom för att åka direkt ner till Halmstad till goaste vännerna, längtar som attan! Ska bara se till att jag får sluta aningens tidigare på torsdag :). På jobbet rullar det på, just nu är det ganska lugnt men det är mest för att jag väntar på ett möte i eftermiddag som kommer resultera i MASSA jobb, göttmos! Jag trodde ju att jag skulle få glida runt och vara projektassistent hela sommaren men nix, jag blev delprojektledare :S. Det ska nog gå bra det med, det är ju trots allt ett mindre projekt. Det enda som är aningens nervöst är under semesterveckorna för då kommer jag att ensam vara projektledare och se till så att allt fungerar. Förhoppningsvis har alla semester då så det löper på precis som vanligt ;). Btw så har jag ännu inte kommit till skott att publicera min uppsats men tanken är att det ska ske i helgen och då är skolan heeeelt finito. För att återigen bryta mot jantelagen, FY FAN VA JAG ÄR BRA! :D Nu ska jag fortsätta att jobba undan lite innan jag ska möte upp min käresta för lunch på stan innan han åker, hejpa!

När livet ger, tar det även ganska mycket mer..

Just exakt i denna stund är jag i min egen form nöjd och glad över mitt liv och vart jag är. Utan att ta hänsyn till någon eller något annat är det bra. Men det går ju som som vanligt inte.. Min bästa väns pappa (som jag känt nästan hela livet) fick i januari diagnosen akut leukemi. Han började en behandling som i förra veckan visade sig inte har gjort någon som helst verkan och de är tillbaka på noll, hela familjen, alla de känner och framför allt han måste börja om från början och kämpa. Det är inte okej och det är inte rättvist. Min älskade underbara mormor har alltid varit dålig. Men sen den dagen för 2 år sen när vi trodde att hon faktiskt inte skulle finnas med oss mycket längre och ändå återhämtade sig så har hon bara blivit sämre och sämre för var dag. Hon har ont och blir allt mer förvirrad. Hon som tidigare alltid har haft stenkoll, kommer knappt ihåg vad hon har gjort under dagen. Det är inte heller rättvist.. Sen har vi världens bästa morfar, en tystlåten person men när han väl säger saker så vet man att han menar det och att det är viktigt. Han åkte in till sjukhuset för ett par veckor sen men de hittade ingenting och han fick åka hem. I helgen föll han ihop hemma, mitt i natten när han skulle gå på toaletten. Min mormor fick ingen kontakt med honom och ringde ambulansen. Nu ligger han på sjukhuset igen och ingen vet vad som är fel.. Mina morföräldrar är ju de som alltid har ställt upp på mig oavsett vad och alltid funnits där till 100%, helt ärligt så vet jag inte vart jag skulle vara utan dem.

Det här inlägget blev inte alls glatt men livet är inte på det sättet, oavsett hur bra jag har det utan att ta hänsyn till någon annan.