Tösernas leopardpjucks

Jag är kär i skorna som jag fick hem från Aliexpress idag :)

Spec MVC, föräldragrupp & lilla morfar

Hos Spec MVC gick det bra. Fick kika en stund på ena tjejens ansikte och hon ser nästan söt ut :P Twinsen följer sina individuella kurvor och går upp i vikt sakta men säkert. De väger runt 1800 gram nu och det skiljer bara ca 50 gram på dem så lilltjejen börjar knappa in :) Sen fick jag inte så mycket sagt till min läkare i och för sig för jag var och är fortfarande helt slut, sov så himla kasst i natt. Men jag talade om att jag vill ha tiden till psykologen nu och han tyckte att det var konstigt att hon inte ringt, han lämnade en lapp till henne i ärendet så förhoppningsvis ringer hon mig snart... 

Idag var det även föräldragrupp och J kunde inte vara med så jag var där själv. Vi pratade BVC och amning så det var ju inte direkt så att han missade något. Till och med jag tyckte att det var grymt trist men det är väl mest för att om jag ska amma så kommer jag inte att helamma. Det som var bra var att jag fick ett ansikte på BVC-tjejen som vi kommer gå hos när tjejerna väl har anlänt och det är även hon som gör alla hembesök.

Sen har ju min lilla morfar som sagt mått lite dåligt nu ett tag och idag åkte han in till sjukhuset och kommer att bli kvar där i ett par dagar i alla fall. Jag är orolig för honom men samtidigt känner jag att det är skönare att han är inlagd än att han ligger hemma. Jag är nästan mer orolig för mormor när hon är själv hemma eftersom hon är lite snurrig. Men blir han inlagd längre än ett par dagar åker jag och hämtar henne så hon får bo här istället. Då kan jag ha koll på henne samtidigt som det är närmre för henne att kunna hälsa på morfar. Nu ska jag mysa med min mysgris som hade sista dagen på dagis idag :)

Statusrapport från en strandad val

Just nu händer det inte jätte mycket för min del, jag försöker vila mig i form ;) I fredags var jag hos barnmorskan och jag kan meddela att både jag och magen växer för fulla muggar..! Jag har numera gått upp 20 (!) kg och magen mäter 35 cm från mus till moderkaka. 

Förutom det bestod fredagen av att vi fick reda på att det kostar 4500:- att koppla ur airbagen fram på vår bil och det är för att vi måste byta bälte för att utlösaren sitter där.. Varför ska det vara enkelt när det kan vara svårt?! Saabjävel! Hur som helst så har vi nu bestämt att vi ska försöka ha dem bak båda 2, det visar sig hur det går men förhoppningsvis går det bättre än vi tror för tillfället.

I lördags var Js föräldrar och bror förbi på födelsedagsfika och på kvällen va Robin över på FIFA och käk. I natt sov jag för första gången på bra länge hyfsat vilket har resulterat i att jag varit helt slut hela dagen.. Pappa, L-L, Erika och hennes kille var här på födelsedagsfika. J fick presentkort på Media Markt och twinsen fick presenter av mostrarna :) Annars har vi varit en sväng till Erikslund, söndagshandlat, ätit rester, duschat hund och flyttat in spjälsängen i vårt sovrum.

Imorrn är det dax både för Specialist MVC och föräldragrupp igen. Jag har ångest över specialisten men det kommer förhoppningsvis att gå bra även om jag ska dit själv denna gång. Jag har faktiskt skrivit en lapp så att jag kommer ihåg allt jag ska och vill säga. Återkommer väl med statusrapport nästa gång!

Grattis till min blivande man :)

Idag fyller min underbara sambo och blivande man 31, han börjar bli lite gammal den där karln ;) Imorse var jag upp och fixade frukost på sängen bestående av bacon, ägg, smörgås och en liten bakelse. Han fick även en, enligt mina mått mätt, svindyr skjorta och så ska han få sitt älskade Fifa 14 som släpps idag. Inte mycket om man jämför med det han brukar få men numera är jag fattig så det får funka helt enkelt. Sen ska vi ju laga lite god mat ikväll och bara mysa så jag hoppas att han blir lite glad i alla fall.

För övrigt är jag tjock och känner att jag är trött på det här med sammandragningar och förvärkar, de kan lika gärna komma nu för jag får ändå inte sova som det är. Vi har även varit på första föräldragruppen och det var väl lite töntigt men det funkar utan att jag behöver skämmas ihjäl. Så klart var det ju med en som jag känner sen högstadiet så man kommer aldrig ifrån hålan även om man flyttar därifrån fysiskt :P. Som tur är så är han ju en av de vettigare från förr så man inte behöver plågas alltför mycket. Tyvärr kommer jag fortsättningsvis att få gå själv men så är det, inte mycket att göra åt! Dock känner jag spontant att den som behöver gå av oss inte är jag utan min bättre hälft men så är det, någon måste ju jobba när jag är sjukskriven...

Problem med andningen

Japp ena tösen ligger och trycker på nå konstigt sätt så jag knappt kan andas, väldigt obekvämt och skumt med tanke på att hon inte ens brukar vara i närheten av det området i vanliga fall... Det här med sjukskrivning och graviditet är ett enda virrvarr måste jag säga men jag tror att jag har fattat nu men det visar sig väl.. Jag har hur som helst inte fått mitt jäkla läkarintyg än och det hade ju varit fint om jag hade haft det senast idag då det skulle behöva vara inne på måndag. Så klart är ju min chef bortrest måndag-tisdag så jag kommer inte att kunna komma in och lämna nå intyg förrän tidigast onsdag.. Men de vet ju om att jag har ett i alla fall och det borde räknas lite tycker man. 

Jag skrev ju förut att det är en massa annat som har hänt men att jag inte orkade dra upp det då för det skulle bli för långdraget. Grejen är den att min lilla morfar är riktigt dålig igen och jag kan inte se att han kommer att bli bättre utan snarare sämre. Stackaren har massa biverkningar av sin cancermedicin, biverkningar av cancern och allmänt jätte ont hela tiden. Men han är fortfarande hemma med mormor trots det. Ibland känns det som att läkarna inte tar han på allvar eftersom han inte säger så mycket.. Sen vet jag ju inte själv så mycket då mormor är snurrig och morfar lite glömsk så får man inte direkt så bra information av dem. De säger själva att de inte alltid fattar allt vad läkaren babblar m så jag ska försöka följa med på nästa läkarbesök för att förhoppningsvis få lite klarhet i hur landet egentligen ligger. 

För egen del så är det mest tungt och jobbigt. Eve var snäll och följde med mig på förlossningsinformation i onsdags men det var helt värdelöst. Jag rekommenderar ingen att gå på det! Hela power pointen som de pratar om ligger uppe på 1177 och på ltv så man kan lika gärna kika på den där, det ger lika mycket information. Nu ska jag ta tag i att packa lite för idag åker jag till Borlänge och hänger med några av mina favorit-tjejer hela helgen :).

idioter, idioter och åter idioter

Det har varit ganska torftigt med uppdateringar nu sen i fredags när jag fick mitt läkarintyg men jag har inte mått allt för bra i kroppen och igår fick knoppen sig en törn också..

Jag vet inte riktigt var jag ska börja men jag lyckades skicka in originalet av mitt sjukintyg till Försäkringskassan och det kom jag på igår. Fick tag på min vårdcentral nu på morgonen och de skulle fixa en kopia och skicka hem till mig. Kan ju vara bra att ha ett sjukintyg att lämna in till jobbet menar jag.. I detta fall var det jag som var idioten och det kan jag väl stå ut med. I söndags var det även jag som var idioten när jag körde slut på mig själv helt, hade så ont att jag grät och jag kunde inte ens skylla på någon annan. Jag märker enorm skillnad på min kropp när jag bara vilar och tar allt i sin egen takt mot att jobba eller stressa runt.

Igår var vi hur som helst till Specialist MVC igen för att göra tillväxtultraljud och prata förlossning. Ultraljudet gick toppen och tjejerna följer sina egna kurvor och alla flöden osv ser bra ut. Med andra ord verkar de må toppen fast det är trångt därinne :). Tvilling 1 ligger med huvudet neråt fortfarande och tvilling 2 med huvudet uppåt. Så har de legat hela tiden och det verkar inte som att någon av dem har tänkt att flytta på sig även fast jag känner att de ibland har gjort tappra försök. Meeeen det var ju så klart inte det vi började mötet med utan vi startade med att diskutera förlossningsalternativ. För mig finns det inget alternativ, jag vill ha ett planerat snitt. För dem finns det heller inget alternativ, så länge 1:an ligger med huvudet neråt och barnen mår bra så är det en vaginal förlossning som gäller. Deras "nya" policy är att de inte snittar av humanitära skäl längre, punkt. Och att man vill ha ett planerat snitt för att man är förlossningsrädd och har tvillingar i magen möts av total oförståelse och en enorm kamp från deras sida att försöka övertala en till en vaginal förlossning. De talar om för en vilka risker som finns både för mig och barnen vid ett snitt (som att jag inte redan visste det?!) men de talar inget om riskerna vid en vaginal förlossning om man inte själv frågar. Just nu känns det bara som att de har gett sig fan på att just jag inte ska få ett planerat snitt och det gör mig så förbannad och då tänker jag ge mig fan på att jag visst ska ha det. Det är min kropp, jag tänker inte bli omyndigförklarad! Om de nu lyckas tvinga mig till en vaginal förlossning och något går fel vid den så kommer jag aldrig mer lita på någon inom sjukvården igen. Går något fel vid ett snitt så kan jag acceptera det bättre eftersom att det är jag själv som valt det och jag är medveten om riskerna. Så klart så försökte överläkaren som jag pratade med dumförklara mig och mina känslor och menade på att det visst går att lita på dem. Tyvärr har jag hittills inte alls fått det intrycket av någon jag träffat hos Specialisten.. Under samtalet så reagerade jag inte alls som jag trodde att jag skulle göra, jag storgrät och det vägrade sluta. J tror att det hjälpte men jag är inte lika säker, jag tyckte mest att det var larvigt. Hur som helst så ska jag tillbaka om 2 veckor för ett nytt TUL och jag ska boka tid hos deras psykolog för överläkaren trodde att det skulle hjälpa. Jag känner mest att det är slöseri med tid, resurser och pengar men går jag dit kanske det ökar mina chanser för att få som jag vill..

Oj! Nu blev det en bautainlägg, sorry! Det har hänt en hel del annat också men det får jag ta en annan gång för det känns som att de flesta av er som  läser redan har somnat :P

Pust, suck & stön

Just nu är inte inte alls kul att vara gravid med twins, just nu har jag det faktiskt riktigt jobbigt. Jag var till min läkare idag och hon skrev ett läkarintyg som jag ska skicka till försäkringskassan så att de kan godkänna min sjukskrivning. På henne lät det dock tveksamt att det skulle gå igenom trots min tvillinggraviditet för hon menade att försäkringskassan är extra hårda mot gravida eller nått sånt.. Skumt med tanke på hur många jag vet bara från familjeliv som varit sjukskriva från v.25 redan utan att ha några större "fel". Med min tur så går det väl inte igenom.. Jag är i alla fall sjukskriven från och med måndag så nu behöver jag bara vänta på besked från försäkringskassan. 

Igår gick jag hem från jobbet efter lunch för jag klarade inte av att vara kvar, så jäkla ont och jobbigt var det. Sen när jag fick vila lite och ta igen mig så blev det mycket bättre men det var fortfarande inte bra. Trots det tvingade jag iväg mig och J till Guldfynd för att styra upp det här med ringarna. Nu är de i alla fall på gång med gravyr och allt :) Tyvärr skulle det ta upp till 2 veckor innan de var klara med det har främst att göra med Js ring som behövde beställas från utlandet. Egentligen spelar det ju ingen roll eftersom jag ändå inte får på mig någon ring på fingret.. Flodko AB. Annars har jag mest sovit i veckan. Jag har varit helt slut eftersom jag inte får sova om nätterna. Helgen blir som vanligt lugn. Ikväll är det tacomys hos Tessan och imorrn kommer mormor & morfar förbi en sväng på dagen. På söndag ska jag göra ett nytt försöka att ta mig till min arbetskollega och hämta barnkläder, förhoppningsvis kommer det att gå vägen denna gång :). Annars händer det inte så mycket alls faktiskt och det är riktigt skönt. 

Pics

10 veckor mellan magbilderna & min fina ring!

Förlovad :)

Tjohoo! Happycamper! Världens bästa friade till mig igår och jag va så oförbredd på det att jag frågade 3 gånger om han skojade innan jag sa ja fast han stod på knä med en ring i handen :) Just nu känns det dock helt värdelöst att inte kunna ha ringen på fingret eftersom jag är svälld men det är inte mycket att göra åt. Jag är i vilket fall himlans glad även fast jag inte riktigt tror på det ändå. 

För övrigt har helgen varit ganska lugn. I fredags blev det en sväng till Hökåsen för lite fotboll och pizza (ja hör och häpna, jag åt faktiskt en hel pizzaslise!). I lördags var jag död hela dagen fram till min dejt med Tessan, 3-rätters och drink på Skybar är inte fy skam :). Igår kom bästa Chrisse och Annica förbi en snabbis och sa hej, himla kul att se dem. Nu lär det väl förmodligen dröja tills bebisarna är här innan vi ses igen, trist att de bor så jäklars långt bort! För övrigt mådde jag riktigt öken hela dagen. Jag drog till och med en kräka för att kunna somna en stund. Sen var det obligatorisk söndagshandling och därefter bjöd svärföräldrarna på söndagsgrill. Idag är jag helt färdig eftersom tjejerna i magen härjade järnet i natt. Hur jag en försökte ligga så dög det inte åt dem och det kändes verkligen som att de bytte plats eller något därinne. När de väl slutade härja började J vissla i halsen eller dra till en snarkning så jag har väl sovit så där 2 timmar kanske.. Känner mig helt snurrig i kolan. Men det kan inte hjälpas för här ska det jobbas! Och sen ska jag faktiskt piffa till mig hos frissan, håll tummarna nu för att den här frisören är bra!

blått en fattig kyrkråtta..

Fy tusan vad jag inte alls gillar denna månad! Måste allt hända på en och samma gång?! Och gör det inte det så planerar jag ju in lite extra grejer som kostar pengar.. Blir tokig på mig själv ibland!

Trevliga utgifter denna månad:

• Veterinären (1:a besöket 1700:-, återbesök 700:-.. hutlöst dyrt!!! Skulle fan ha blivit veterinär..)
• Frisör
• J fyller
• Pappsen fyller
• L-L fyller
• Återträff i Borlänge

Förutom detta har man ju rullande utgifter som alltid är där varje månad. Jag vet helt ärligt inte alls hur jag tänkte när jag bokade in allt detta just nu??? Det är den 6:e idag, 19 dagar kvar till lön KÄMPA!!

Förutom fattigheten så har min kropp halvt gett upp känns det som.. Otroligt frustrerande att vilja göra massa saker och känna att kroppen inte vill/orkar. 72 dagar kvar till BF KÄMPA!!

Men annars är livet underbart, en dans på rosor faktiskt :)

kontrollfreaket strikes again!

Eftersom barnmorskan sa som hon sa när jag var på Klarasamtalet har jag funderat en hel del och jag känner lite panik faktiskt.. Därför har jag tagit tag i detta och googlar som en idiot (inte alltid det bästa) och så har jag beställt 3 böcker efter mycket goda rekommendationer:

Nu ska de bara hinna komma innan twinsen får för sig att vilja kika ut. Med tanke på gårdagen och idag så hoppas jag inte att det är alltför långt kvar tills de gör entre, hur de nu än väljer att göra det. Idag jobbar jag hemifrån för jag pallar inte.. Känner till och med att det är jobbigt att jobba hemifrån just nu så jag får nog ta och vila lite snart.

Är det nu det börjar?!

Under hela graviditeten har jag gått och väntat på att jag ska bli lite mer blödig och hormonell men hittills har det ju bara skett 1 eller 2 gånger och det har gått över fort. Igår kände jag mig blödig helt plötsligt över ingenting så det är kanske nu det kommer?! Jag går liksom runt och känner mig ledsen hela tiden, precis som att jag skulle behöva gråta en rejäl skvätt över ingenting. Vet dock inte om det har med gårdagens möte att göra och min oro efteråt? Gällande det så är väl hoppet det sista som överger en? It ain't over until the fat lady sings! Alltså håller jag nu tummarna för att min läkare Björn är så sympatisk som han ser ut att vara. För övrigt så mår jag så där.. Jag sover dåligt, vaknar varje gång jag ska röra mig och vaknar alltid med ont i magen eftersom jag lyckats lägga mig lite för mycket på den under natten. Det trycker neråt och jag har ont i ryggen samtidigt har jag sammandragningar till och från. Jag har även lyckats få känna på min första foglossning och det var allt annat än skönt. Även fast jag vet att barnen inte är färdigbakade så känner jag att jag är det just nu, jag vill bara sova!

En bra artikel om flaskmatning + boktips

Flaskmata ditt barn

det gick inte alls som jag ville..

Jag va på Klara-samtal imorse och satte ner foten gällande planerat snitt. Tyvärr så gick det inte riktigt som jag ville.. Det positiva var att jag fick se förlossningen och få det förklarat hur det går till osv vilket är toppen för mig med mitt kontrollbehov. Det negativa var dock att barnmorskan (som har jobbat i 33 år) inte trodde att jag skulle få ett snitt baserat på hur det ser ut med tvillingarna just nu. Alltså när allt ser bra ut och 1:an ligger med huvudet neråt.. Men samtidigt så sa hon att det är fortfarande (förhoppningsvis) flera veckor kvar och de KAN faktiskt fortfarande byta position även om det inte verkade troligt när jag träffade läkaren sist men vi får se. Nästa gång jag ska på tillväxtultraljud har jag fått en extra lång tid för att diskutera förlossningsalternativ med läkaren och då förhoppningsvis få ett mer definitivt besked. Men det verkar som att jag måste ställa mig in på en vaginal förlossning och det är inte alls vad jag vill. Jäkla skit att förstöra hela min morgon!! Hur svårt kan det vara att få ett planerat snitt av humanitära skäl egentligen??? Speciellt när man bär på enäggstvillingar. Jag vet ju att det inte är omöjligt eftersom det finns flera som fått det så WHAT THE FUCK IS THE PROBLEM????

Helgen var i alla fall lugn och innehöll mest ett 6-års kalas, fika och mycket vila. Jag behövde det och jag känner att jag fortfarande behöver det även fast jag fick höra imorse att jag såg väldigt pigg ut?! Jag kände mig verkligen som ett roadkill med tydligen såg jag ut som ett väldigt piggt roadkill...